måndag 30 maj 2016

ARABISKA IMAMER...

Jag tycker dom arabiska imamerna särskilt i Irak, Syrien, Libyen, Libanon, Saudiarabien, Iran för att nämna några ska minnas krigen från förr och inte repetera dom gamlas misstag utan hedra dom döda med att deras död inte var förgäves. Utan sträva efter att inse vi som lever idag ska känna tacksamhet för livet och hedra dom dödas minne med att införa fred och samhörighet mellan dom arabiska folkgrupperna. Annars går man dom destruktiva terrorledarnas ärenden med att fortsätta förklara meningslösa och ändlösa krig mot sin egen befolkning. Som i grunden behöver alla varandra för att gemensamt bekämpa den dödliga destruktiva terrorgruppernas expansion.

För en fredlig och framtidstänkande ledare väljer en mer produktiv effektivare väg som Ryssland och al-Assad vägra välja. Om man tänker på dagens barn som rör sig om flera miljoner som är utan skola, tryggt hem och utbildning.

Är det sådan här vardag Allah och hans trotjänare vill dom arabiska barnen ska tillbringa sin vardag resten av detta århundrade. Att Putin och al-Assad inte tänker längre än sina egocentriska näsor räcker vet vi alla vid detta lag nu. Då dom ska diktera hur framtiden ska vara då dom utgör 10% av Syrien, så hur det går för övriga befolkningen struntar den ryska statsledningen i bara dom får ha sina flygbaser och försvara en dödlig diktator som gjort brott mot mänskligheten som kommer att vara i en stor del av syriska befolkningen djupa ärr för några decennier framåt.

Man ska inte gå och trava i samma gamla hjulspår som Israel och Palestina gjort i över 70 år. Där har hatet mellan länderna ärvts i generationer och dagens barn vet inte vad fred vad är eller innebär. Hur många fler generationer krigsbarn ska växa upp i denna destruktiva verklighet innan dessa anser krig är vardag och är ett måste för att existera på denna jord. Det är faktiskt ett sinnestungt legat man vill ge till sina barn, hur kan dom då vara lyckliga vuxna om dom inte fått som barn uppleva fred och demokrati.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar